LÖNER & VILLKOR
Kollektivavtal
Arvodistavtal
Samverkansavtal
Avtal om facklig verksamhet
Fack och arbetsgivare kommer överens om villkoren i arbetslivet. Dessa överenskommelser bekräftas i kollektivavtal. Staten lägger fast vissa grunder, men det är arbetsmarknadens parter som tar det slutliga ansvaret för vad som ska gälla. De enas om villkor som passar behoven i olika sektorer och branscher. Det är vad som kallas den svenska partsmodellen.
Parterna på arbetsmarknaden
De fackliga organisationerna
ST är ett av cirka 60 fackförbund i Sverige. ST ingår dels i centralorganisationens TCO, dels i Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR), en förhandlingsorganisation för fackförbund på offentliga sektorn.
Arbetsgivarorganisationerna
Det finns ett 50-tal arbetsgivarorganisationer i Sverige. STs motparter är Arbetsgivarverket samt Almega Tjänsteförbunden.
Bättre villkor i kollektivavtal
Genom kollektivavtalen har facket förhandlat fram bättre villkor i arbetslivet. Exempel på villkor i våra avtal som förbättrar våra förmåner i lag, är:
- Sjuklön och föräldralön: kompletterar sjukpenningen och föräldrapenningen från försäkringskassan
- Arbetstidsförkortning: kortare veckoarbetstid än arbetstidslagens 40 timmar
- Semester: på många arbetsplatser ger avtalet fler semesterdagar än semesterlagens 25
- Ökad trygghet: blir du uppsagd kan avtalet ge förlängd uppsägningstid och stöd när du söker jobb
- Tjänstepension: komplettering till den allmänna pensionen
I kollektivavtalen enas parterna också om lön, liksom om andra ersättningar (t ex för övertidsarbete). Dessa villkor finns enbart i kollektivavtal, här finns ingen lagstiftning i botten. Utan kollektivavtal är det arbetsgivaren som ensidigt bestämmer om din lön.
Svenska modellen och samhällsutvecklingen
Den svenska modellen har också ett samhällsperspektiv.
- Parterna ser till att löneutvecklingen är samhällsekonomiskt försvarbar (arbetsgivarna vill inte riskera fallande vinster och fackförbunden inte ökad arbetslöshet).
- Samhället står för välfärds- och trygghetssystem som underlättar strukturomvandlingen på arbetsmarknaden. Dit hör a-kassa, liksom arbetsmarknadsutbildningar som ger uppsagda möjlighet till nytt jobb.
Den svenska partsmodellen i korthet
Det är många frågor som parterna kommer överens om i kollektivavtal. De viktigaste är:
- lön och löneutveckling
- anställningsvillkor (arbetstider, semester, sjuklön, pension m.m.)
- omställningsavtal och kollektivavtalsförsäkringar
- hur parterna ska samverka på arbetsplatsen
Fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna har olika intressen men försöker hitta lösningar som båda parter kan leva med. När avtalet är träffat råder arbetsfred tills avtalet sägs upp eller löper ut. Under avtalsperioden får alltså varken facket eller arbetsgivarna ta till stridsåtgärder. Exempel på fackliga stridsåtgärder är strejk, övertidsblockad och nyanställningsblockad, lockout är exempel på stridsåtgärd för arbetsgivarorganisationer.
Kollektivavtalen kompletterar arbetsrätten
Lagarna i arbetslivet är i stor utsträckning så kallade ramlagar. Det innebär att facket och arbetsgivarna kan komma överens om att ersätta hela eller delar av lagen med regler som fungerar bättre i på arbetsplatsen.
Parterna tar ansvar för att avtalen följs
Att parterna träffar kollektivavtal innebär att de tar ansvar för att avtalen följs. De försöker också lösa eventuella tvister om avtalen så smidigt som möjligt, oftast i förhandling på arbetsplatsen.
Det här vill ST
ST värnar den svenska modellen. Vi anser att det är fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna som ska besluta om villkoren i arbetslivet.
Det här kan du göra
Den svenska modellen bygger på att både fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna är starka organisationer som kan företräda sina medlemmar på ett bra sätt. Genom att värva medlemmar till ST bidrar du till att stärka den svenska modellen.